Vad har Pelikan med japanska flottan att göra?

Mer än man kan tro.

1904 anföll japanerna med full kraft det ryska kejsardömets flotta i Port Arthur. Tsaren förlorade.Samtidigt öppnades en krog i ett nybyggt hus på Blekingegatan 40. Den döptes till Port Arthur.

En hyllning till den japanska marinen? Frågan går säkert inte att besvara. Men det gamla namnet förklarar Varför en del stamgäster fortfarande kallar Pelikan för Pottan.Mycket vatten har flutit genom Berings sund sen dess men Port Arthur/Pelikan består.

Redan före Port Arthur fanns det gott om krogar kring Götgatans södra del, som då var kuperad och gemenligen kallades Fyllebacken. I hörnet av nuvarande Götgatan/Blekingegatan låg etablissemanget med det ekivoka namnet ”Förgyllda sängen”. Det låter lite mer spännande än det kanske var. Smörgåsbordet kostade 75 öre och då ingick även en karaffin med tre supar i priset. Den sydligaste krogen på Götgatan var destillator Hagbergs krypin. Där kostade brännvinet 1 öre centilitern men serverades inte i mindre portioner än 12 cl ”hagbergare” eller 16 cl ”vargskott”. Det verkar inte så hälsosamt.

Hur Port Arthur på Blekingegatan förvandlas till Pelikan är en lång och krånglig historia. Därav osäkerheten om vilket jubileum vi egentligen skall fira. Men huvudsaken är ju att vi har en anledning att fira.

Redan på mitten av sextonhundratalet fanns en restaurang Pehlekahn på Svartmangatan i Gamla Stan.

1733 flyttar Pelikan till Åsön, dvs Södermalm. Krogen låg vid slussen och blev senare Söders förnämsta restaurang. Pelikan var inte bara berömd för mat och dryck utan också för sina undersköna servitriser.

”De platssökande måste äga framstående fysiska företräden, inte minst en översvallande hårväxt” Men det var minsann inga våp som jobbade på Pelikan. 1871 utbryter Sveriges första restaurangstrejk i protest mot krögaränkan Koppeng som ansågs tyrannisera personalen.

Från 1904 till 1931 levde Port Arthur och Pelikan parallella liv vid Blekingegatan respektive Slussen.

Pottan i den lite enklare och folkligare stilen. Efterfrågan på de två vita och en brun som spritransoneringen tillät gjorde att köerna ofta ringlade långt ut på Götgatan. Publiken var nästan hundraprocentigt manligt och personalen på källarmästarens önskemål övervägande kvinnlig vilket ansågs befrämja försäljningen.

Källarmästaren ifråga hade då inte hunnit bekanta sig med Harald som i en mer modern tid skulle bli en av Pottans klassiska kypare. Med astenisk uppsyn och några flottfläckar på västen brukade han stå vid köksdörren och betrakta lokalen. På ett omärkligt glidande sätt förflyttade han sig sedan i blixtfart. Det tog högst tjugo sekunder innan han stod vid bordet med matsedeln. Osynlig och utan att röra en min gled han genom folkhavet.

Det nya slussen-bygget ledde till gamla Pelikans nedläggning 1931. Revykungen Emil Nordlander fanns bland de många celebriteter som tog avsked av krogen, då i statliga SARA-bolagets ägo.

Namnet förpuppades och skyddades.

Port Arthur togs så småningom också över av SARA. Antagligen i ett försök att förfina krogen omdöptes den 1969 till Pelikan. Genom SARA-bolaget fick Port Arthur också ett stänk av fina Östermalm. Från nedlagda Östermalmskällaren flyttades ett klassiskt restauranggemak från 1800-talet till Blekingegatan och blev Gropen längst in i nuvarande Kristallen, ett fredat tillhåll undan larmet. Gropen har fått kulturstämpel av Stadsmuseet, som dessutom anser att ”hela restaurangbyggnaden har stort kulturhistoriskt värde”.

På 1970-talet sålde SARA Port Arthur/Pelikan och 1984 tog Marianne Svensson och Berit von Zweigberk över. Fördomsfullt fruktade jag det värsta. Hur skulle det gå med en gotländska och en småländska som krögare på söder? Det gick väldigt mycket bättre än väntat. Med stor omsorg har Berit och Marianne slagit vakt om krogens miljö, traditioner och gäster. En viss förnyelse har även de gamla stammisarna bejakat trots att de såg mycket misstrogna ut när Port Arthur efter åttio år utrustades med en damtoalett. Som synes var det emellertid en lysande affärsidé.

Berit och Marianne, den suveräna personalen ( med eller utan översvallande hårväxt ) och de trogna gästerna gratuleras till jubileet.

Bo Hammar